Frida Dahlqvist är frontendutvecklaren som efter sin praktik i våras blev kvar i ordinarie laguppställning på Plingot. Hon har en bakgrund som servicetekniker från Infocare och supporttekniker på Växjö kommun innan hon sadlade om och började studera till mobilapplikationsutvecklare. Johan Fogelström är Stockholmaren som hamnat och stannat i småland. Han har en bakgrund som KTH-student och egen företagare och är sen många år en stabil tillgång i Plingots backend-team, han också har en deltidsroll som kontorets våffelgräddare
Hur skulle ni beskriva Plingots kultur för någon som inte jobbar här?
Frida: Avslappnad, bra gemenskap och mycket fika
Johan: Det låter klyschigt, men familj. Vi bryr oss om varandra, arbetar nära och har kul ihop. Det är nästan alltid något kul att se fram emot.
Vad tycker ni särskiljer Plingot som arbetsplats jämfört med andra techbolag?
Johan: Ingenting är omöjligt. Har du en idé för att förbättra något, så finns det goda chanser att det går att genomföra utan byråkrati eller sånt. Och våfflor. Massvis med våfflor.
Frida: Jag tror att det som gör att Plingot sticker ut jämfört med andra techbolag är korta beslutsvägar och inga mellanchefer.
Vad tycker du är mest utmanande, och mest givande, med ditt jobb?
Frida: Det svåraste tycker jag är att tidsestimera vad saker och ting ska ta eftersom man är så ny men antar att det är något man lär sig efter tiden och erfarenhet. Det mest givande är att man gör olika saker hela tiden och man får bli en bra problemlösare.
Johan: Felsökning. Ibland får man problem som inte går att debugga utan att de försvinner. De är inte så roliga att undersöka. Mest givande är allt man får lära sig. Jag gör kontinuerlig kompetenshöjning genom att läsa på om olika saker som jag kan applicera i mitt arbete.
Vad har överraskat dig mest med att jobba på Plingot?
Johan: Hur involverade alla är i det dagliga arbetet. Klart cheferna har “chef-grejer” att göra, men de är också med och arbetar i projekten med programmering.
Frida: Håller med Johan, kortare beslutsvägar och färre chefer. Och att det är en viss typ av gemenskap här som är svår att förklara. Vi träffas mycket under dagen, fikar, äter frukost och lunch tillsammans.
Vilka råd skulle du ge nya medarbetare som vill utvecklas inom tech och digitala projekt?
Frida: Våga göra fel och testa nya saker, det kommer nya tekniker hela tiden.
Johan: Oj.. Uhm… Tja… Tro på dig själv. Ge inte upp. Om du inte vet, fråga. Antingen AI, Google, en kollega eller varför inte din gummianka. Det finns en lösning, prova att angripa problemet från en annan vinkel.
På Plingot är vardagen en mix av kodmagi skratt och små aha-ögonblick. Här får man utmana sig, lära sig och prova nytt och samtidigt njuta av gemenskapen – fika, spontana soffhäng och rundpingisturnering hör till vardagen. Kikar vi framåt ser vi nya projekt, AI och en snabb utveckling framåt som det gäller att hänga med i. Men vi ser också fram emot att umgås och närmast i tid hägrar julbordet. Hos Plingot handlar framtiden lika mycket om att växa som utvecklare som om att ha kul tillsammans.
Färdigställ meningen
Om jag var en emoji skulle det vara…
Frida: 🦖 Jag dyker upp ibland, orsakar oreda, sen försvinner.
Johan: ⛄ Jag kan uppfattas som lite kall vid första anblick, men det smälter bort med tiden.
Om jag fick en superkraft på jobbet skulle det vara…
Frida: Att ladda ner ny kunskap som Matrix
Johan: Att förstå dåliga ärendebeskrivningar. Kunder vet vad de vill ha men är snåla med att beskriva det ibland.
Om min dator kunde prata skulle den säga…
Frida: “Du vet att du redan googlat det där 4 ggr redan denna månaden?”
Johan: Oj… Bäst vi inte går in på den frågan. Något filosofiskt om poängen med fri och öppen kod när man är tvingad att köra den av sin användare?
Om jag kunde göra ett projekt helt utan regler skulle jag…
Frida: Lansera en “Snackas det för högt på kontoret?”-knapp som automatiskt släpper ut en kattunge mitt i rummet. Panikgos = samtalen avbryts direkt.
Johan: Nog ändå följa reglerna. Jag är sån. Kommitta kod utan review kan jag nog sträcka mig till.
